Som ni säkert erfar just nu vet ni att det finns mycket att tänka på och planera inför ett bygglov. Det finns många nya benämningar som behöver präntas in i hjärnbanken för att få ett helhetsperspektiv kring vad som gäller vid en husbyggnation. Det är därför vi på LT Ingenjörsbyrå skapat en ordlista på de mest förekommande byggtermerna där vi definierar dem på ett lättförståeligt sett.

Vad är skillnaden på biarea och boarea? Hur är det man egentligen mäter byggnadsarean? Vad betyder atemp för något? Det här reder vi ut!

 

Area och ytor är väldigt ofta fel på grund av flertalet ombyggnationer genom åren.

Area och ytor

Huvudregel

Vid mätning av lägenheter mäts endast utrymmen som ligger inom lägenheten. Däremot vid småhus mäter du alla utrymmen som tillhör småhuset, t.ex. garage, sophus, förråd etc.

Då delas arean på utrymmen inom och utanför bostaden.

Först mäts alla invändiga mått på varje våningsplan i bostaden. Alla våningsplan, utom med snedtak, ska mätningen ske ovanför golvsockeln på ytterväggarnas insida. Följande utrymmen ska inte räknas med i totala arean:

– Utrymmen med lägre rumshöjd än 190 cm.

– Utrymmen som inte kan nås med trappa, permanent stege, lucka med fällbar stege eller genom dörröppning.

Skillnaden mellan area och yta

En yta är något man kan ta på, t.ex. en väggyta eller en golvyta. Med area däremot menar man den uppmätta storleken på en yta. Ibland kan golvarean vara mindre än golvytan, t.ex. om golvytan inte anses brukbar. Alltså bör man vara noga med användning av “yta” och “area”.

Mätvärd area

För att en area skall vara mätvärd måste utrymmet vara tillgängligt, ha golv och en rumshöjd mer än 190 cm.

Byggnadsarea (BYA)

Enkelt beskrivet är det den yta som byggnaden upptar på marken. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan läsas i Svensk Standard SS 21054:2009.

Byggnadsarea används ofta i bestämmelser av kommunen för att styra tätheten för ett område. I detaljplanen hittar man ofta tillåten byggnads Se även beskrivning om byggrätt.

Följande ska inte räknas in i byggnadsarea (BYA):

– Normalt takutsprång

– Yttertrappa vid entré

– Mindre skärmtak i anslutning till entré

– Balkonger/uteplatser över 3 meter från marknivån

– Byggnadsdelar som inte eller obetydligt når över marknivån

Öppenarea (OPA)

Enkelt beskrivet är det en öppen yta för vistelse eller förvaring, som ligger i anslutning till en byggnad. Det kan tillexempel vara ytan under en altan som nyttjas som förvaring eller carportar. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan läsas i Svensk Standard SS 21054:2009.

Öppenarea ingår vid beräkning av byggnadsarea (BYA) men inte i bruttoarea (BTA). Om detaljplanen reglerar bruttoarean (BTA) för områdets täthet kan det därför vara viktigt att kombinera bruttoarea (BTA) med öppenarea (OPA).

Bruttoarea (BTA)

Enkelt beskrivet är det den sammanlagda arean för varje våningsplan. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan läsas i Svensk Standard SS 21054:2009.

Bruttoarea används ofta i bestämmelser mot flerbostadshus, industrilokaler, affärer, kontor och andra byggnader med stora volymer.

Boarea (BOA)

Boarea används ofta för bostadsrätter och hyreskontrakt. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan läsas i Svensk Standard SS 21054:2009.

Bruksarea (BRA)

Enkelt beskrivet är det den sammanlagda ytan av varje separat enhet, t.ex. kan handelslokaler delas in i butik, lager och personalutrymmen.

Biarea (BIA)

Kan garage, pannrum, soprum och andra utrymmen nås inifrån bostaden räknas de alltid som biarea (BIA). Dessa utrymmen är upprättade för att endast användas vissa delar av året.

Lokalarea (LOA)

Är bruksarea (BRA) för annat ändamål än boende. Se även beskrivningen av bruksarea (BRA).

Atemp

Är en definition som används vid energiberäkningar och energideklaration. Enkelt beskrivet är det den invändiga arean för varje plan som värms till mer än 10 grader celsius i byggnaden.