Antikvariskt utlåtande - Allt du behöver veta

Kulturvärden: vad det är och vilka riktlinjer som finns för restaurering och underhåll

Det finns en stor mängd byggnader och miljöer runt om i världen som av en eller flera anledningar är att betrakta som kulturhistoriskt värdefulla. En del av dessa byggnader betraktas till och med som landmärken. Många turister besöker exempelvis Stockholms Slott när de är på besök i Sverige. Det kan vara allt från en byggnad som representerar en arkitekturstil, till en konstruktion som idag är sällsynt, till en industrimiljö som representerar gamla tillverkningsmetoder och levnadsförhållanden. Ofta innehåller dessa byggnader och miljöer flera olika skäl till att de är kulturhistorisk värdefulla, fornlämning eller någon annan form av historisk plats som enligt analyser och värderingar måste bevaras för att behålla en god kulturmiljö i en stad eller en kommun. Stadsmuseet i Stockholm har inventerat och skapat en lista där du enkelt kan hitta information om olika nivåer på klassningar. Staden har digitaliserat många av deras ritningar.

När man talar om värdefulla miljöer eller byggnader benämner man dem ofta som kulturmiljö, eller kulturhistoriskt värdefull byggnad. Det finns speciella lagar som reglerar hur man får gå tillväga om man ska renovera eller på annat sätt ändra en sådan byggnad eller miljö. Dessa byggnader är oftast undantagna från kravet på energiberäkningar. En byggnad eller en plats behöver dock inte vara utpekad som kulturhistoriskt värdefull på förhand för att lagarna ska gälla. I den här artikeln ska vi gå igenom allt du behöver veta om byggnader eller områden som anses ha ett kulturvärde, vem som bestämmer om dem och vad som gäller vid renoveringar, underhåll eller andra ändringar av dessa byggnader och platser.

När du ansöker om bygglov eller skickar in en anmälan till din kommun behöver du en antikvarie som blir inkopplad i ditt ärende och hjälper dig vad du får göra och i vilken omfattning.

Kontakta oss om du behöver hjälp av vår Antikvarie, Sara Borgesjö!

Vad anses vara en kulturhistoriskt värdefull bebyggelse?

En kulturhistorisk värdefull bebyggelse är ett bebyggelseområde som av en eller fler anledningar har ett historiskt värde. Även enstaka byggnader kan vara kulturhistoriskt värdefulla likväl som sammanhängande miljöer, så kallade kulturmiljöer, med både byggnader och strukturer i miljön som människan skapat. Ofta handlar det om byggnader som funnits med sedan äldre tidsepoker och representerar en viss arkitekturstil. Det kan vara äldre byggnader som byggts med en speciell teknik eller representerar en viss samhällsklass eller ett yrke. Dessa områden med byggnader och miljöer är ofta identifierade i en kommuns kulturmiljöprogram – något som innebär att de ibland inte får ändras hur som helst. Ibland kan kommunen i en bygglovsprocess kräva att en antikvarisk utredning görs för att bedöma hur det kulturhistoriska värdet ändras vid till exempel en ombyggnation. Det finns olika byggnader och platser som kan vara kulturhistoriskt värdefulla. Ofta representerar de aspekter som exempelvis:

• Byggnader som representerar en byggnadsteknik som inte används idag
• Byggnader eller områden som belyser levnadsförhållanden från förr
• Byggnader som representerar viktiga funktioner för lokalsamhället
• Byggnader som belyser tidigare ideal eller värderingar
• Byggnader som blivit särskilt uppmärksammade, vunnit priser eller använts som arkitektoniska förebilder under sin tid

Vad som anses vara en kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bedöms ofta enligt dessa punkter, samt andra aspekter som kan variera boende på byggnaden och de specifika omständigheterna. Kommuner kan göra en så kallad byggnadsinventering för att se över vilka byggnader och områden som finns inom kommunens gränser och som kan betraktas som kulturhistoriskt värdefulla. En byggnadsinventering har som syfte att peka ut värdefulla byggnader och ge kortare beskrivningar av deras historik samt viktiga karaktärsdrag. En värdering av en byggnad eller ett bebyggelseområde kan även göras i samråd med en byggnadsantikvarie när behov finns. Till exempel kan behovet uppstå när en ny detaljplan ska tas fram för ett område eller i en bygglovsprocess när en byggnad ska ändras på något sätt.

Läs mer: Bygglovsansökan

Ändring av kulturhistorisk bebyggelse

När ett område i en kommun ska bebyggas, eller om ett befintligt område till exempel ska förtätas, behöver man i regel genomföra en antikvarisk konsekvensanalys som del i arbetet med att ta fram en ny detaljplan. Det är en analys som beskriver och analyserar ett område och hur det påverkas av ändringen. Det ger svar på om det finns en kulturmiljö eller kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kan ta skada eller få ett minskat kulturhistoriskt värde av ändringen på platsen. Det kan då finnas skäl att anpassa ny byggnation till den befintliga bebyggelse och miljö som platsen består av.

När enstaka byggnader eller större sammanhängande kulturmiljöer på något sätt ska ändras finns lagar som kan ha betydelse för hur det får ske. Vid en renovering, eller annan ändring, finns exempelvis förvanskningsförbudet och anpassningskravet i Plan- och Bygglagen. Paragraferna syftar till att bibehålla kulturhistoriskt värde bland befintliga byggnader och miljöer genom att reglera hur omfattande ändringar som kan tillåtas. Förutom Plan- och bygglagen finns andra lagar som också syftar till att bibehålla kulturhistoriskt värde i särskilda utpekade miljöer. Både Kulturmiljölagen och Miljöbalken innehåller bestämmelser som reglerar dem.

Läs mer: Handläggningstid Bygglov – Få snabbt beslut

Vem genomför konsekvensanalys kulturvärden?

Om någon vill bygga om, bygga till eller göra andra ändringar av en byggnad eller ett bebyggelseområde som anses vara kulturhistoriskt värdefull kan, utöver exempelvis konstruktionsritningar och andra bygghandlingar, även en konsekvensanalys behöva genomföras. Det är kommunen som i en bygglovsprocess kan kräva att en bedömning har gjorts som analyserat åtgärdens påverkan på kulturvärdena.

När man ska genomföra en ombyggnation av en byggnad, eller om man på andra sätt vill göra åtgärder i ett kulturhistoriskt värdefullt område, krävs förståelse för byggnaden och platsens historia och karaktär. Ibland är befintliga byggnadsdetaljer bevarandevärda vilket kräver kunskap om materialet. Det är ofta en byggnadsantikvarie som genomför en antikvarisk utredning för att ta reda på vad som är genomförbart utan att viktiga kulturvärden förvanskas. Dessa analyser och undersökningar varierar i metod och varje utredning sker baserat på varje enskild byggnad och dess sammanhang. Det finns ingen standard för hur man ska gå tillväga för alla typer av byggnader. Det avgörs beroende på vilken typ av byggnad det gäller och vilka specifika krav som finns för den.

För att kunna genomföra en antikvarisk utredning krävs det en stor förståelse för sammanhanget byggnaden eller området tillkommit i och vad som skett över tid. Det krävs kunskap kring material och tekniker som kan krävas för att restaurera på ett korrekt sätt. Det behövs också en förståelse för hur kommunen och närområdet påverkas av ändringen. Det är en utredning som ofta sker i samråd mellan antikvarie, kommun och ibland en tredje part, till exempel ett företag som arbetar med restaureringar eller renoveringar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Förvanskningsförbudet

Många av de byggnader som betraktas som historiskt värdefulla omfattas av det så kallade förvanskningsförbudet. Det är ett förbud som innebär att man inte under några omständigheter får förändra byggnaden eller genomföra någon form av arbete på den som inte har som syfte att restaurera dess ursprungliga struktur. Förvanskningsförbudet gäller även vissa tomter, områden eller platser som också går under samma kategori av historiskt värdefulla.

Vård- och underhåll av kulturvärden

Alla kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser behöver såklart underhållas och vårdas, för att de ska kunna bevaras så länge som bara möjligt. Det krävs en hel del kunskap och kompetens för att genomföra ett underhåll på en kulturhistorisk byggnad, och därför behöver en vård- och underhållsplan kulturvärden tas fram av en kommun för att säkerställa att byggnaderna och platserna inte missköts vid exempelvis underhåll.

En byggnad där tekniker eller konstruktioner som inte används idag finns kräver mer jobb än vad nya byggnader gör, både gällande VVS, arkitektur, el, brandskydd och allt annat som hör till. På grund av detta kan en speciell vård- och underhållsplan för kulturvärden behöva tas fram i samråd med ämnesexperter och sakkunniga för att göra allt på rätt sätt.

Sammanfattning om Antikvariskt utlåtande

Vi har nu gått igenom allt från vad en kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är, till hur man går tillväga för att renovera, restaurera och underhålla den. Som byggnadsingenjör är det viktigt att veta vilka riktlinjer som finns när det kommer till dessa typer av byggnader eller platser. Det finns en enorm historia bakom dessa byggnader och de behöver hantera varsamt och med respekt, för att inte bli bortglömda eller förvanskade. Om du vill läsa mer om riktlinjer för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och platser kan du göra det i plan- och bygglagen.

• Förstå betydelsen av ett antikvariskt utlåtande när du ansöker om bygglov.
• Lär dig vilka riktlinjer som finns för restaurering och underhåll av kulturhistoriska värden.
• Ta reda på hur du kan ta hand om din byggnad eller miljö på bästa sätt.

Vill du läsa mer om liknande ämnen? Kolla in våra andra artiklar nedan eller boka ett kostnadsfritt möte med vår bygglovsexpert Laszlo för att få personlig rådgivning och hjälp.