fbpx

Byggtermer: Allt du behöver veta

Sammanfattning

  • Byggtermer som används i Sverige följer vanligtvis svensk standard och har erkända förkortningar för att de ska vara förståeliga i alla sammanhang
  • Det är vanligtvis förkortningarna till byggtermerna som förekommer på olika typer av ritningar

Att förstå byggtermer är viktigt när man planerar och genomför en husbyggnation. Ritningar och konstruktörer använder ofta förkortningar och specifika termer som kan vara svåra att tolka om man inte är insatt i ämnet. För att underlätta för dig har vi på LT Ingenjörsbyrå skapat en ordlista med de vanligaste byggtermerna och deras betydelser.

Innehåll

    blog post bnr

    Vi reder ut byggtermerna för husbyggnation

    Det finns mycket att planera och tänka på inför ett bygglov. Det finns många nya benämningar att förstå för att få ett helhetsperspektiv över vad som gäller vid en husbyggnation. En ritning är i regel full med förkortningar och konstruktörerna slänger sig gärna med byggtermer. Vet du bara vad förkortningarna och termerna står för så blir ritningarna mycket enklare att tolka. För att du lättare ska hänga med i snacket kring ritningar och bygglov har vi på LT Ingenjörsbyrå skapat en ordlista med de mest förekommande byggtermerna. I ordlistan har vi strävat efter att förklara dem på ett lättförståeligt sätt.

    • Vad är skillnaden mellan biarea och boarea?
    • Hur mäter man egentligen byggnadsarean?
    • Vad betyder atemp för något?

    Allt detta reder vi ut!

    Du som ska bygga nytt bör kika på våra sidor om bygglov för ditt område: Bygglov Stockholm, bygglov Göteborg och bygglov Malmö.

    Läs mer: Ingenjör Konsult: Vanliga frågor och svar 

    Area och ytor

    Huvudregel

    Huvudregeln är att arean fördelas på utrymmen inom och utanför bostaden. Först mäts alla invändiga mått på varje våningsplan i bostaden. Alla våningsplan, utom de med snedtak, skall mätas ovanför golvsockeln på ytterväggarnas insida. 

    Följande utrymmen skall inte räknas med i den totala arean:

    • Utrymmen med lägre rumshöjd än 190 cm
    • Utrymmen som inte kan nås med trappa, permanent stege, lucka med fällbar stege eller genom dörröppning

    Skillnaden mellan area och yta

    En yta är något man kan ta på, till exempel en väggyta eller en golvyta. Med area menar man den uppmätta storleken på en yta. Ibland kan golvarean vara mindre än golvytan, t.ex. om en del av golvytan inte anses brukbar. Alltså bör man vara noga med benämningarna “yta” eller “area”, då det kan vara en väsentlig skillnad på dessa när man tittar på exempelvis arktitektritningar eller konstruktionsritningar.

    Läs mer: När krävs Rivningslov? 

    Mätvärd area

    För att en area skall vara mätvärd måste utrymmet vara tillgängligt, ha golv samt en rumshöjd på mer än 190 cm. Mätvärd area handlar alltså om att utrymmet ska kunna användas till att bo i.

    Mätvärd area1 text min
    mätvärd area2 text min

    Atemp

    Atemp är en definition som används vid energiberäkningar och energiprestanda. Det betyder helt enkelt att det är den invändiga arean för varje våningsplan som värms upp till mer än 10 grader celsius. Atemp ska kunnas beräknas enkelt för såväl nya som gamla byggnader. 

     

    Läs mer: Arkitektritningar Bygglovsritningar

    Byggnadsarea (BYA)

    Enkelt beskrivet är byggnadsarea den yta som byggnaden upptar på marken. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan du läsa om i Svensk Standard SS 21054:2009.

    Byggnadsarea (BYA) används ofta i bestämmelser av kommunen för att styra tätheten för ett område. I detaljplanen hittar man ofta tillåten byggnadsarea. Byggnadsarea (BYA) efterfrågas alltid i bygglovsansökan.

    Följande skall inte räknas in i byggnadsarea (BYA):

    • Normalt takutsprång
    • Yttertrappa vid entré
    • Mindre skärmtak i anslutning till entré
    • Carport
    • Balkonger/uteplatser över 3 meter från marknivån
    • Byggnadsdelar som inte eller obetydligt når över marknivån

    En utstickande byggnadsdel har en mätvärd area om följande uppfylls:

    • Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen lägre än 3,00 meter ovan mark och dess horisontella djup är större än 0,50 meter eller
    • Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen 3,00 – 5,00 meter ovan mark och dess framkant ligger mer än 1,50 meter utanför underliggande fasadliv.
    BYA transp text 1 min

    Bruttoarea (BTA)

    Den sammanlagda arean för varje våningsplan benämns som bruttoarea BTA). Hur begreppet bruttoarea (BTA) definieras och beräknas exakt kan du läsa om i Svensk Standard SS 21054:2009. Om du har snedtak räknas 60 centimeter utanför den linje som har rumshöjd på minst 190 centimeter (mätvärd area). Bruttoarea (BTA) omfattar alltså en större yta än det som anges som mätvärd area, vilket är bra att tänka på när du exempelvis bygger en altan.

    I bruttoarean (BTA) räknas följande in:

    • Innervägg och omslutande vägg
    • Yttervägg mot ljusgårds bottenplan
    • Inredning
    • Trappa och ramp inklusive hål
    • El- och vvs-installationer
    • Hiss- och installationsschakt

    I bruttoarea (BTA) skall följande inte räknas in:

    • Öppning i bjälklag vid indragen mellanvåning och dylikt
    • Öppenarea, enligt definitionen av öppenarea 
    • Indragen entré
    • Ljusgårds övre del

    Bruttoarea (BTA) används ofta i bestämmelser gällande flerbostadshus, industrilokaler, affärer, kontor och andra byggnader med stora volymer.

    Ljus Bruttoarea

    Ljus bruttoarea används ofta vid exploateringsprojekt, planprogram och planutredningar. Begreppet ljus bruttoarea finns beskrivet i standarden SS 21054:2009 i i Bilaga A. Ljus bruttoarea är dock något som används väldigt olika i praktiken.

    Boarea (BOA)

    Boarea (BOA) används ofta för bostadsrätter och hyreskontrakt. Tillsammans med biytor som biarea (BIA) utgör boytan byggnadens totalyta. Boarea (BOA) är också den sammanlagda yta som uppges i kontrakt för en bostads storlek, och som säljaren eller hyresvärden kan få betalt för. Hur begreppet boarea (BOA) definieras och beräknas exakt kan du läsa om i Svensk Standard SS 21054:2009.

    Bruksarea (BRA)

    Enkelt beskrivet är bruksarea (BRA) den sammanlagda ytan av varje separat enhet. Till exempel kan handelslokaler delas in i butik, lager och personalutrymmen, vilka sammantaget utgör ytans bruksarea (BRA). Bruksarea kan vara både vara lokalarea (LOA) och avsett för boende. Se även beskrivning av Lokalarea (LOA).

    Biarea (BIA)

    Om garage, pannrum, soprum och andra utrymmen kan nås inifrån bostaden så räknas de alltid som biarea (BIA). Biarea (BIA) är utrymmen som är upprättade för att endast användas vissa delar av året.

    Lokalarea (LOA)

    Lokalarea är bruksarea (BRA) som har annat ändamål än boende. Exempel på lokalarea (LOA) är kontor, butik, lager/förvaring, personal/grupputrymmen, teknik/verkstadslokaler och laborativa lokaler. Se även beskrivningen av bruksarea (BRA). 

    Öppenarea (OPA)

    Öppenarea (OPA) kallas en öppen yta för vistelse eller förvaring som ligger i anslutning till en byggnad. Det  kan till exempel vara ytan under en altan som nyttjas som förvaring eller carport. Hur begreppet öppenarea (OPA) definieras och beräknas exakt kan du läsa om i Svensk Standard SS 21054:2009.

    Öppenarea (OPA) ingår vid beräkning av byggnadsarea (BYA), men inte i bruttoarea (BTA). Om detaljplanen reglerar bruttoarean (BTA) för områdets täthet kan det därför vara viktigt att kombinera bruttoarea (BTA) med öppenarea (OPA).

    Vanliga ord som är bra att känna till

    Allmän plats

    Allmän plats är ytor som enligt detaljplan är avsedda för ett gemensamt behov, exempelvis en väg eller en park. Detta regleras i 1:4§ PBL.

    Allmänna intressen

    Med allmänna intressen avses de gemensamma intressen i samhället vilka skall tas i beaktning och tillgodoses i all typ av planläggning och övriga åtgärder enligt plan- och bygglagen. Exempel på detta kan vara att ta hänsyn till naturaspekter och detta regleras i 2 kap. PBL.

    Anmälan

    En anmälan används vid åtgärder som inte kräver ett lov men som ändå är anmälningspliktig och kräver ett startbesked innan åtgärden får genomföras. Exempel på detta kan vara vissa typer av rivningsärenden eller mindre tillbyggnader i enbostadshus.

    Annan anläggning

    Detta är objekt som byggnadsverk som inte anses vara en byggnad, exempelvis en mur eller en mast. Det kan ändock krävas bygglov även för att genomföra åtgärder avseende denna typ av byggnadsverk.

    Arbetsplatsbesök

    Ett platsbesök som genomförs av byggnadsnämnden för att bland annat kontrollera att kontrollplan och bygglov efterföljs. Dessa besök skall genomföras av byggnadsnämnden om tekniskt samråd genomförts innan startbesked och besöket i övrigt inte anses obehövligt av byggnadsnämnden.

    Allmänna intressen

    Med allmänna intressen avses de gemensamma intressen i samhället vilka skall tas i beaktning och tillgodoses i all typ av planläggning och övriga åtgärder enligt plan- och bygglagen. Exempel på detta kan vara att ta hänsyn till naturaspekter och detta regleras i 2 kap. PBL.

    Attefallshus

    Detta är en bygglovsbefriad komplementsbyggnad eller komplementsbostad till en- eller tvåbostadshus. För att ett byggnadsverk skall anses vara ett attefallshus måste vissa kriterier avseende storlek vara uppfyllda, exempelvis får inte nockhöjden vara högre än 4 meter och byggytan får ej överstiga 30 kvadratmeter. Vanligtvis kräver byggnation av attefallshus en anmälan till byggnadsnämnden samt ett startbesked innan projektet påbörjas.

    Attefallstillbyggnad

    En bygglovsbefriad tillbyggnad som får göras på en- och tvåbostadshus. För att ett byggnadsverk skall anses vara en attefallstillbyggnad måste vissa kriterier avseende storlek vara uppfyllda. En tillbyggnad får aldrig dominera bostadshuset, vilket innebär inte att tillbyggnad inte får vara större eller högre än bostadshuset. Bruttoarean av en attefallstillbyggnad får ej överstiga 15 kvadratmeter vilket innebär att en attefallstillbyggnad på exempelvis två våningar maximalt får vara 7,5 kvadratmeter per våning. Vanligtvis kräver byggnation av attefallstillbyggnad en anmälan till byggnadsnämnden samt startbesked innan projektet påbörjas.

    Avvikelse från detaljplan

    Grundregeln i lagstiftningen är att en åtgärd måste stämma överens med detaljplanen för att bygglov skall beviljas, byggnadsnämnden kan dock i vissa fall bevilja bygglov även om åtgärden avviker från aktuell detaljplan.

    Avvikelse från områdesbestämmelser

    Grundregeln i lagstiftningen är att en åtgärd måste stämma överens med områdesbestämmelserna för att bygglov skall beviljas, byggnadsnämnden kan dock i vissa fall bevilja bygglov även om åtgärden avviker från aktuella områdesbestämmelser.

    Betydande miljöpåverkan

    Betydande miljöpåverkan regleras i miljöbalkens 6 kap. och innebär att om exempelvis genomförandet av en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan så ställs krav på en miljöbedömning. 

    Betydande olägenhet

    Detta avser exempelvis skymd sikt eller försämrade ljusförhållanden till följd av skyltar eller byggnadsverks utformning och placering. Enligt PBL krävs det att olägenheten är väsentlig samt av icke helt tillfällig karaktär för att det skall anses vara en betydande olägenhet. 

    Boverket

    Den statliga förvaltningsmyndighet som ansvarar för frågor gällande samhällsplanering, byggande och boende. 

    Boverkets byggregler

    Dessa regler, förkortat BBR, innehåller regler och allmänna råd som är på mer detaljerad nivå än plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen. Dessa regler och råd omfattar de flesta tekniska egenskaps- och utformningskraven samt tomtkravet som anges i plan- och bygglagen.

    Byggherre

    Byggherren är en fysisk eller juridisk person som för egen räkning utför, eller låter annan utföra, ett rivnings-, mark-, projekterings- eller byggnadsarbete. En fysisk byggherre bär alltid ett personligt ansvaret i att tillse att åtgärden genomförs enligt de krav som ställs på åtgärden.

    Bygglov

    Ett bygglov är ett skriftligt tillstånd från kommunens byggnadsnämnd om att en byggåtgärd får genomföras. Ett bygglov ger dock inte per automatik en rätten att påbörja den beviljade åtgärden, för detta krävs ett så kallat startbesked.

    Bygglovsansökan

    En skriftlig ansökan som lämnas in till kommunens byggnadsnämnd, ansökan skall innehålla de underlag, exempelvis konstruktionsritningar, som kommunen behöver för att kunna handlägga ansökan och därefter fatta ett beslut.

    Bygglovsbefriad åtgärd

    Detta är en byggåtgärd som undantagits från kravet om bygglov, exempel på detta är attefallshus och friggebod. Kommunen kan även vidta undantag i detaljplaner och områdesbestämmelser.

    Bygglovshandläggare

    En tjänsteman vid kommunens samhällsbyggnadsnämnd som förbereder ärenden för beslut i samhällsbyggnadsnämnden. Vanligtvis innehar bygglovshandläggare en delegation som innebär att de i en del fall kan fatta egna beslut.

    Byggnadshöjd

    Grundregeln är att höjden beräknas från markens medelnivå intill byggnaden upptill skärningen mellan fasaden och ett plan som med 45 graders vinkel nuddar taket på byggnaden. Det finns dock undantag, exempelvis om byggnaden ligger mindre än 6 meter från allmän plats. I sådana fall är grundregeln att beräkningen skall utgå från den allmänna platsens medelnivå på ytan intill tomten.

    Byggnadsnämnd

    Den nämnd i kommunen som utför kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen. Nämnden består av ett antal ledamöter som är politiskt tillsatta. I byggnadsnämnden finns även en förvaltning med tjänstemän som genomför arbetsuppgifter samt förbereder ämnen för nämnden.

    Byggnadsplan

    En tidigare benämning för det som idag heter detaljplan.

    Byggsanktionsavgift

    En sanktionsavgift som byggnadsnämnden tar ut vid överträdelser av plan- och bygglagstiftningen. Vilka överträdelser sanktionsavgiften kan avse, samt hur avgiften skall beräknas, framgår i plan- och byggförordningen.

    Certifierad sakkunnig

    Byggnadsnämnden kan i sitt beslut anse att byggherren saknar tillräckliga kunskaper inom vissa specifika områden för åtgärden och därför ställa krav på att en certifierad sakkunnig skall genomföra vissa kontroller under åtgärdens gång. Den sakkunnige måste vara certifierad av ett ackrediterat  certifieringsorgan. De certifieringar som finns är inom områdena brandskydd, energi, ventilation, kulturvärden samt tillgänglighet.

    Detaljplan

    Kommunen beslutar om detaljplan, vad som får regleras i en detaljplan framgår i plan- och bygglagens fjärde kapitel. Detaljplanen är juridiskt bindande och reglerar användningen av mark- och vattenområden samt utformning och omfattning av bebyggelse inom det område som detaljplanen avser.

    EKS

    EKS står för Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder. Dessa föreskrifter och allmänna råd är kopplade till kraven i bygg- och planlagen samt bygg- och planförordningen avseende byggnaders bärförmåga, stadga samt beständighet. 

    En- och tvåbostadshus

    Avser bostadshus som innehåller en eller två lägenheter. Bostadshusen får användas som permanentboende eller som fritidshus och kan vara antingen fristående eller sammanbyggda.

    Enkelt avhjälpta hinder

    Det finns krav i plan- och bygglagen om att avhjälpa enkelt åtgärdade hinder mot tillgänglighet och användbarhet på allmän plats och i lokaler som allmänheten har tillträde till. Exempel på enkelt åtgärdade hinder är höga trösklar eller tunga dörrar.

    Fasadritning

    Fasaden är den synliga utsidan av byggnadens yttervägg och varje sida avbildas på en fasadritning för att visa byggnadens utseende utvändigt.

    Fasadändring

    Detta innebär att göra en förändring av byggnadens yttre utseende, exempel på detta är att måla om huset i en ny kulör. Det kan i vissa fall krävas ett bygglov för att få genomföra en fasadändring.

    Fastighet

    Ett eller flera avgränsade områden på marken utgör en fastighet. En fastighet kan avgränsas horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. En fastighet kan ha tillhörande skog, mark- och vattenområden. Det är endast Lantmäteriet som kan besluta om ändring för gränserna på en fastighet. Den som äger en fastighet benämns som fastighetsägare.

    Friggebod

    Detta är en bygglovsbefriad komplementbyggnad till en- och två bostadshus. För att ett byggnadsverk skall anses vara en friggebod måste vissa kriterier avseende storlek vara uppfyllda, exempelvis får inte nockhöjden överstiga 3 meter och byggnadsytan får ej överstiga 15 kvadratmeter.

    Färdigställandeskydd

    Detta är en försäkring eller bankgaranti som hjälper byggherren som konsument om den entreprenör som utför åtgärden å byggherrens vägnar går i konkurs eller av annan anledning inte kan slutföra åtgärden enligt överenskommelse. Det finns krav på att färdigställandeskydd skall finnas vid vissa arbeten som utförs av näringsidkare när det gäller en- och tvåbostadshus.

    Förbud mot användning av byggnadsverk

    Kommunen kan fatta beslut om förbud av användning av hela eller delar av ett byggnadsverk till följd av exempelvis brister som äventyrar säkerheten för de som uppehåller sig i eller i närheten av byggnaden. 

    Förbud mot arbete eller åtgärd

    Kommunen kan förbjuda att en byggnads-, rivnings- eller markåtgärd fortlöper om exempelvis arbetet strider mot plan- och bygglagen, om det finns fara för liv och hälsa i åtgärden eller om byggherren inte följer en väsentlig del av kontrollplanen.

    Förhandsbesked

    Om du planerar att utföra en bygglovspliktig åtgärd kan du först ansöka om ett förhandsbesked för att se om den tänkta åtgärden kan tillåtas eller inte. Förhandsbeskedet är sedan bindande vid den kommande bygglovsprövningen om bygglovsansökan inkommer inom två år från den dag att förhandsbeskedet vunnit laga kraft.

    Förvanskningsförbud

    Detta förbud avser byggnader, bygglovspliktiga anläggningar och områden som anses vara av särskild vikt att bevara och de får därför inte deformeras eller vanställas på något sätt. Skyddet avser endast 

    Gemensamhetsanläggning

    Detta är en anläggning som är gemensam för flertalet fastigheter och som tillgodoser ett långvarigt ändamål för samtliga fastigheter, exempelvis ett gemensamt avlopp eller garage.

    Grannehörande

    I vissa fall, exempelvis om den tänkta byggåtgärden avviker från detaljplanen, skall byggnadsnämnden vid handläggningen av en bygglovsansökan underrätta grannar och övriga berörda och ge dem möjlighet att ge sin syn på saken.

    Grannemedgivande

    De flesta bygglovsbefriade åtgärder, såsom exempelvis attefallshus, skall placeras minst 4,5m från tomtgränsen. I de allra flesta fall är det möjligt att göra ett undantag från denna regel genom att berörd granne ger sig medgivande till att åtgärden genomförs närmare än 4,5m från tomtgränsen. Detta medgivande kan vara både muntligt och skriftligt men ett skriftligt medgivande rekommenderas.

    Granskningsutlåtande

    När kommunen är klar med sin granskning av en detaljplan skall både kommunens och allmänhetens synpunkter som inkommit i det aktuella ärendet redovisas i ett granskningsutlåtande från kommunen.

    Interimistiskt slutbesked

    Detta är ett tillfälligt slutbesked som kan utfärdas av kommunen i vissa särskilda fall. Det kan till exempel ske om det definitiva slutbeskedet inte kan ges på grund av att ytterligare kontroller behöver göras i ett senare skede i processen. 

    Jäv

    Detta är en allmän juridisk term där någon som fattar ett beslut kan antas vara partisk eller där andra omständigheter riskerar att ifrågasätta personens opartiskhet i beslutet. Exempel på detta kan vara att någon som hanterar och fattar beslut i en bygglovsansökan har egna, privata intressen i det aktuella ärendet.

    Komplementbyggnad

    En byggnad som placeras nära och i sitt utförande kompletterar huvudbyggnaden, exempel på en komplementbyggnad är ett garage eller en friggebod.

    Kontrollansvarig

    En certifierad sakkunnig som stöttar byggherren med kontrollplan samt närvarar vid tekniskt samråd med kommunen och vid arbetsplatsbesök. Den kontrollansvarige övertar aldrig ansvaret för bygget eller att bygget följer kraven i plan- och bygglagen, detta ansvar ligger hos byggherren. Kontrollansvarig tillser dock att kontrollplanen följs under byggets gång och genomför också nödvändiga kontroller. Det är kommunen som beslutar huruvida en kontrollansvarig behövs för den aktuella åtgärden. Det är sedan byggherren själv som anlitar och betalar för en kontrollansvarig.

    Kontrollplan

    Detta dokument skall innehålla de viktigaste kontrollerna för att kraven på den aktuella åtgärden skall kunna antas komma att uppfyllas. En kontrollplan krävs vid alla lov- och anmälningspliktiga bygg-, rivnings och markåtgärder. Det är byggherren som ansvarar för att en kontrollplan upprättas och att den innehåller vilken typ av kontroller som skall genomföras samt hur, när och av vem dessa skall genomföras och slutligen även mot vad kontrollerna skall jämföras och hur dess resultat skall redovisas.

    Lovföreläggande

    Om det vidtagits bygg-, mark- eller rivningsåtgärd i ett fall som kräver ett lov, utan att lov utfärdats, skall byggnadsnämnden utfärda ett föreläggande till den som injicerat aktuell åtgärd där denne ges möjlighet att inom en viss tid inkomma med en ansökan om lov. Ett lovföreläggande är endast aktuellt i de fall där det kan antas att ett lov kommer beviljas. Dessutom kommer vite utfärdas för att åtgärden genomförts utan lov.

    Lovplikt

    Det krävs vanligtvis bygg-, mark- eller rivningslov samt ett startbesked från kommunen för att få genomföra en bygg-, mark- eller rivningsåtgärd.

    Lägeskontroll

    En kontroll för att se så att exempelvis en nybyggnad har de mått, samt är placerad på det sätt, som framgår i beslutet om bygglov och startbesked. Det är byggnadsnämnden som gör en bedömning huruvida en lägeskontroll är behövlig för den aktuella åtgärden.

    Lämplighetsbedömning

    Vid framtagandet av exempelvis detaljplaner skall kommunen göra en bedömning om lokalisering av bebyggelse är lämplig på den aktuella platsen utifrån behov, läge och beskaffenhet.

    Markanvisning

    Detta är en överenskommelse mellan kommun och byggherre som ger byggherren en ensamrätt, under ett tidsintervall och vissa givna villkor, om överlåtelse eller bebyggande av ett av kommunen ägt område.

    Marklov

    Ett skriftligt tillstånd från byggnadsnämnden med tillåtelse om att få genomföra en markåtgärd. Utöver marklovet krävs också ett startbesked innan åtgärden får påbörjas.

    Miljöbalken

    Lagstiftning vars syfte är att främja en hälsosam miljö så att både nuvarande och kommande generation kan leva i en bra och välmående miljö.

    Miljökonsekvensbeskrivning

    I miljöbalken framgår vad beskrivningen skall innehålla samt detaljnivån på innehållet. Beskrivningen skall redogöra för miljöeffekterna vid exempelvis genomförandet av en detaljplan och denna tas fram i samband med framtagandet av den aktuella planen.

    Nybyggnad

    Detta innebär uppförande av en helt ny byggnad eller att förflytta en redan befintlig byggnad till en ny plats.

    Nybyggnadskarta

    Denna karta visar bland annat fastighetsgränser, vägar, höjdkurvor, aktuell gällande detaljplan och byggnader. Vid vissa åtgärder kan en nybyggnadskarta krävas och det är byggnadsnämnden som beslutar om detta är aktuellt. Det är vanligtvis kommunen som tillhandahåller nybyggnadskartor inom sammanhållen bebyggelse och de brukar ta ut en avgift för att lämna ut kopior på dessa.

    OVK

    OVK, vilket står för obligatorisk ventilationskontroll, skall genomföras av en certifierad och sakkunnig kontrollant. Det är fastighetsinnehavaren som ansvarar för att OVK genomförs enligt gällande lagstiftning. OVK måste genomföras innan ett ventilationssystem tas i bruk för första gången och i vissa fall måste regelbundna besiktningar genomföras därefter. Kravet på regelbundna besiktningar efter den första besiktningen omfattar inte en- och tvåbostadshus.

    Olovligt byggande

    Detta innebär att en åtgärd som är anmälningspliktlig, eller som kräver exempelvis bygglov, har utförts utan att startbesked meddelats eller att det utförts i strid mot beslut. Byggnadsnämnden kan i dessa fall utfärda byggsanktionsavgift, lovföreläggande eller rättelseföreläggande.

    Ombyggnad

    Detta är en ändring av en befintlig byggnad där hela byggnaden, eller betydande och avgränsade delar av den, förändras på ett avsevärt sätt.

    Omgivningsbuller

    Detta är oljud från exempelvis flygplatser, vägar eller fabriker.

    Plan- och byggförordning

    Bestämmelser som på en mer detaljerad nivå beskriver det som framgår i plan- och bygglagen.

    Plan- och bygglag

    Lagstiftning som reglerar byggnation samt planläggning av mark och vatten.

    Planbesked

    Ett besked från kommunen där det framgår om kommunen har för avsikt att inleda ett detaljplanearbete alternativt ändra eller häva en befintlig detaljplan inom ett specifikt område. 

    Planbeskrivning

    Denna ska förklara hur en detaljplan skall utläsas och vad som skall genomföras enligt planen.

    Planritning

    Den ritning som visar planlösning, installationer och konstruktioner på en byggnad.

    Post- och Inrikes Tidningar

    Ett officiellt kungörelseorgan på nätet där bland annat beslut om bygglov och positiva förhandsbesked kungörs.

    Rivningsförbud

    Detta reglemente avser förbud mot rivning av byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

    Rivningsföreläggande

    Byggnadsnämnden kan utfärda ett föreläggande om att en byggnad som anses vara förfallen eller ha omfattande skador, och som inte åtgärdas inom skälig tid, skall rivas. Föreläggandet utfärdas till den som äger byggnaden och kan förenas med vite.

    Rivningslov

    Ett skriftligt tillstånd från kommunen om att hela eller delar av en byggnad får rivas. Ett rivningslov ger dock inte per automatik en rätten att påbörja den beviljade åtgärden, för detta krävs ett så kallat startbesked.

    Rättelseföreläggande

    Byggnadsnämnden kan utfärda ett föreläggande om att rättelse skall vidtas om det på en fastighet eller byggnadsverk vidtagits åtgärd som går i strid med plan- och bygglagen. Ett exempel på detta är om en byggnad upplåtits utan att bygglov beviljats. Föreläggandet kan förenas med vite och ställs till den som innehar aktuell fastighet. Föreläggande kan ej utfärdas om det passerat mer än tio år sedan den olovliga åtgärden utfördes.

    Sammanhållen bebyggelse

    Detta avser bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller där endast gata, väg eller parkmark skiljer dem åt.

    Sektionsritning

    Denna ritning visar byggnaden i vertikal genomskärning.

    Situationsplan

    En karta som visar fastighetsindelning, befintliga och tilltänkta byggnader samt andra anläggningar. Byggnadsnämnden beslutar om en situationsplan krävs för att genomföra en viss åtgärd och syftet med situationsplanen kan exempelvis vara att visa den tilltänkta nybyggnationens placering på den aktuella fastigheten.

    Skärmtak

    Detta är en konstruktion som skall kraga ut från en befintlig byggnad och skydda mot regn, vind och snö uppifrån på exempelvis en altan.

    Slutbesked

    Detta är ett beslut från byggnadsnämnden om att en åtgärd som fått startbesked anses vara slutförd och att alla de krav som framgått i tidigare beslut från kommunen anses vara uppfyllda. Det är först när slutbesked meddelats som det aktuella byggnadsverket får tas i bruk.

    Slutsamråd

    Om en byggåtgärd föregåtts av ett tekniskt samråd skall slutsamråd hållas innan slutbesked kan meddelas. På samrådet skall exempelvis kontrollplanens uppfyllande och den kontrollansvariges utlåtande gås igenom. Det är byggnadsnämnden som avgör huruvida ett slutsamråd är nödvändigt eller ej.

    Startbesked

    Ett beslut från byggnadsnämnden vilken ger rätten att påbörja en åtgärd som föregåtts av besked om bygg, mark- eller rivningslov.

    Strandskydd

    Detta skydd gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag i hela landet och omfattar vanligtvis ett område på 100m från strandkanten, både in mot land och ut mot vattnet. Det är på dessa områden förbjudet att genomföra några åtgärder utan tillåtelse från kommunen.

    Taknockhöjd

    Denna höjd räknas i exempelvis ett attefallshus utifrån medelnivån på marken intill byggnaden och upp till byggnadens nock. Om byggnaden inte har någon nock räknas höjden istället upp till den högsta delen på yttertaket.

    Tekniska egenskapskrav

    Detta är de krav som ställs på ett byggnadsverk avseende bland annat bärförmåga, brandsäkerhet, stadga samt skydd avseende hälsa och miljö.

    Tekniskt samråd

    Detta samråd skall hållas innan åtgärden påbörjas om åtgärden kräver en kontrollansvarig eller om byggherren själv begär ett samråd. På samrådet genomgås bland annat kontrollplanen, övriga handlingar i ärendet samt hur arbetet skall genomföras. Det är byggnadsnämnden som avgör om ett tekniskt samråd är behövligt. Vanligtvis närvarar representant från byggnadsnämnden, kontrollansvarig samt byggherre på samrådet.

    Tidsbegränsat bygglov

    Detta bygglov gäller endast under ett specifikt tidsintervall för en specifik åtgärd. Platsen för det tidsbegränsade bygglovet skall därför återställas till ursprungligt skick när det aktuella tidsintervallet löpt ut.

    Tillbyggnad

    En ändring som innebär att volymen på en byggnad utökas, detta oavsett åt vilken riktning utökningen sker.

    Tjänsteutlåtande

    En skriftlig bedömning som görs av en tjänsteman på exempelvis byggnadsnämnden. Utlåtandet innehåller vanligen förslag till beslut och tjänsteutlåtandet lämnas in som underlag till byggnadsnämnden när beslut skall fattas.

    Utformningskrav

    Detta är krav i plan- och bygglagen som bland annat reglerar tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga samt form- och färgverkan i byggnadsverk.

    Utstakning

    Byggnadsnämnden avgör om utstakning behövs innan ett byggnadsarbete påbörjas. Detta innebär att placeringen av exempelvis en nybyggnad märks ut på tomten. Byggherren kan själv anlita en kunnig person som utför utstakningen eller så genomförs det av personal från kommunen.

    Villkorsbesked

    Den som vill utföra en bygglovspliktig åtgärd kan begära detta besked från byggnadsnämnden för att få del av deras bedömning i huruvida den aktuella åtgärden kan komma att omfattas av särskilda villkor i plan- och bygglagen. Bedömningen i villkorsbeskedet är inte bindande i den kommande bygglovsprövningen.

    Vind

    Ett utrymme i en byggnad som främst begränsas av taket men i andra riktningen även av det översta bjälklaget. En vind anses istället vara en våning om ett bostadsrum eller en arbetslokal kan införas i utrymmet samt att byggnadshöjden är mer än 70cm högre än nivån för vindbjälklagets översida.

    Vite

    Ett verkställighetsmedel i form av ett fastställt penningbelopp som kan utfärdas i samband att föreläggande eller förbud utfärdas.

    Åtgärdsföreläggande

    Detta föreläggande kan utfärdas gentemot den som ej vidtar åtgärd och därigenom bryter mot skyldigheter enligt plan- och bygglagen. Berörd part föreläggs då att vidta aktuell åtgärd inom en viss tid, föreläggandet kan kombineras med vite.

    Överklagande av lov och förhandsbesked

    Överklaganden avseende beslut som fattats av byggnadsnämnden skall ställas till byggnadsnämnden inom tre veckor från det att berörd part fick del av beslutet, alternativt fyra veckor från kungörelse om den som överklagar beslutet ej är att anse som part i beslutet. Beviljade fall av överklaganden prövas sedan av länsstyrelsen.

    Översiktsplan

    Denna plan omfattar en hel kommun och skall innehålla en långsiktig, övergripande strategi och vägledning i hur mark- och vattenområden skall användas samt utveckling, bevarande och användning av den byggda miljön.

    Vanliga frågor

    Skillnaden mellan biarea och boarea ligger i hur utrymmena används. Biarean avser utrymmen som endast används vissa delar av året, såsom garage eller soprum, medan boarean avser utrymmen som används regelbundet för boende.

    För att mäta byggnadsarean mäts alla invändiga mått på varje våningsplan i bostaden. Ytterväggarnas insida ska vara referenspunkt, men utrymmen med lägre rumshöjd än 190 cm eller som inte kan nås utan specialåtgärder räknas inte in i den totala arean.

    Sammanfattning:

    • Lär dig de viktigaste byggtermerna för din husbyggnation
    • Förstå skillnaden mellan biarea och boarea
    • Ta reda på hur man korrekt mäter byggnadsarean
    • Bekanta dig med andra relevanta termer som är viktiga att känna till

    Vill du lära dig ännu mer om husbyggnation? Kolla in våra andra artiklar nedan eller boka ett kostnadsfritt möte med vår expert Laszlo, som kan hjälpa dig med dina bygglovsfrågor.

    Hjälpte artikeln dig?
    40 av 50 tycker att artikeln är hjälpsam.

    Samlad erfarenhet från mer än 1600 genomförda projekt och projektvärde på över 200 miljoner kronor!

    UNDVIK DESSA 7 VANLIGA MISSTAG NÄR DU SKA RENOVERA ELLER BYGGA UNDER 2024

    dont miss this

    Vill du läsa mer?

    Du hittar över 200 artiklar i vår faktabank. Vi har förklarat de krångliga bygglovsreglerna på ett enkelt sätt och i de allra flesta artiklar har vi bilder och illustrationer.

    Över 1600 nöjda kunder
    och mer än 1647 genomförda projekt

    4.9 av 5.0

    LT Ingenjörsbyrå är en helhets leverantör av bygglovsritningar, vi har 4,9 betyg.

    Läs alla recensioner

    Jag fick snabb hjälp av LT Ingenjörsbyrå med brandskyddsbeskrivning när jag skulle ändra verksamhet i min fastighet. De förklarade processen och var tillgängliga även under bygget för frågor och ändringar tillsammans med entreprenören.

    Basil M. — Lund

    Brandskyddsbeskrivning var ingenting som vi hade räknat med behövs till bygglovet, men Laszlo förklarade vikten av denna projektering och kommunen krävde även detta inför tekniskt samråd. Vi sparade över 50 000 kr på att slippa brandklassade fönster och dörrar efter att vi gjorde en strålningsberäkning.

    Annika T. — Täby

    Kommunen krävde brandskyddsbeskrivning för vår nybyggda villa med en carport. Laszlo hjälpte oss snabbt med en strålningsberäkning för att kommunen skulle ge oss ett startbesked.

    Peter A. — Stockholm
    Ladda mer