Som ni säkert erfar just nu vet ni att det finns mycket att tänka på och planera inför ett bygglov. Det finns många nya benämningar som behöver präntas in i hjärnbanken för att få ett helhetsperspektiv kring vad som gäller vid en husbyggnation. Du som skall bygga nått bör också kika in vår portal för husritningar. Det är därför vi på LT Ingenjörsbyrå skapat en ordlista på de mest förekommande byggtermerna där vi definierar dem på ett lättförståeligt sett.

Vad är skillnaden på biarea och boarea? Hur är det man egentligen mäter byggnadsarean? Vad betyder atemp för något? Det här reder vi ut!

LT Ingenjörsbyrå AB hjälper er hela vägen genom bygglovsprocessen. Vi förklarar alla byggtermer som du bör känna till innan du påbörjar ditt projekt.

Innehåll

Area och ytor

Area och ytor

Byggtermer är något utav grundstenarna att känna till innan du ger dig in i bygglovsprocessen.

Huvudregel

Då delas arean på utrymmen inom och utanför bostaden. Först mäts alla invändiga mått på varje våningsplan i bostaden.

Alla våningsplan, utom med snedtak, ska mätningen ske ovanför golvsockeln på ytterväggarnas insida. Följande utrymmen ska inte räknas med i totala arean

– Utrymmen med lägre rumshöjd än 190 cm

– Utrymmen som inte kan nås med trappa, permanent stege, lucka med fällbar stege eller genom dörröppning

Skillnaden mellan area och yta

En yta är något man kan ta på, t.ex. en väggyta eller en golvyta. Med area däremot menar man den uppmätta storleken på en yta. Ibland kan golvarean vara mindre än golvytan, t.ex. om golvytan inte anses brukbar. Alltså bör man vara noga med användning av “yta” och “area”.

Mätvärd area

För att en area skall vara mätvärd måste utrymmet vara tillgängligt, ha golv och en rumshöjd mer än 190 cm.

Atemp

Atemp är en definition som används vid energiberäkningar och energiprestanda. Enkelt beskrivet är det den invändiga arean för varje plan som värms till mer än 10 grader celsius i byggnaden. Atemp ska kunnas beräknas enkelt för såväl nya som gamla byggnader. 

 

Byggnadsarea (BYA)

Enkelt beskrivet är det den yta som byggnaden upptar på marken. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan läsas i Svensk Standard SS 21054:2009.

LT Ingenjörsbyrå AB förklarar vanligt förekommande byggtermer, denna bild beskriver hur byggnadsarea definieras.
Källa: Boverket/Sweco

Byggnadsarea används ofta i bestämmelser av kommunen för att styra tätheten för ett område. I detaljplanen hittar man ofta tillåten byggnads Se även beskrivning om byggrätt. Byggnadsarea efterfrågas alltid i bygglovsansökan.

Följande ska inte räknas in i byggnadsarea (BYA):

  • Normalt takutsprång
  • Yttertrappa vid entré
  • Mindre skärmtak i anslutning till entré
  • Balkonger/uteplatser över 3 meter från marknivån
  • Byggnadsdelar som inte eller obetydligt når över marknivån

En utstickande byggnadsdel är mätvärd om följande uppfylls:

  • Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen lägre än 3,00 meter ovan mark och dess horisontella djup är större än 0,50 meter eller
  • Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen 3,00 – 5,00 meter ovan mark och dess framkant ligger mer än 1,50 meter utanför underliggande fasadliv.

Bruttoarea (BTA)

Helt enkelt är det den sammanlagda arean för varje våningsplan. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan läsas i Svensk Standard SS 21054:2009. Om du har snedtak räknas 60 centimeter utanför den linje som har rumshöjd på minst 190 centimeter (mätvärd area).

LT Ingenjörsbyrå AB förklarar vad som räknas som bruttoarea och ljus bruttoarea.
Källa: Boverket/Sweco

I bruttoarea räknas följande med:

  • innervägg och omslutande vägg
  • yttervägg mot ljusgårds bottenplan
  • inredning
  • trappa och ramp inklusive hål
  • el- och vvs-installationer
  • hiss- och installationsschakt

I bruttoarea ska följande inte räknas med:

  • Öppning i bjälklag vid indragen mellanvåning och dylikt
  • Öppenarea, enligt definitionen av öppenarea 
  • Indragen entré
  • Ljusgårds övre del

Bruttoarea används ofta i bestämmelser mot flerbostadshus, industrilokaler, affärer, kontor och andra byggnader med stora volymer.

Ljus Bruttoarea

Ljus bruttoarea används ofta vid exploateringsprojekt, planprogram och planutredningar. Begreppet finns beskrivet i standarden SS 21054:2009 i i Bilaga A. Det används dock väldigt olika i praktiken.

Boarea (BOA)

Boarea används ofta för bostadsrätter och hyreskontrakt. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan läsas i Svensk Standard SS 21054:2009.

Bruksarea (BRA)

Enkelt beskrivet är det den sammanlagda ytan av varje separat enhet, t.ex. kan handelslokaler delas in i butik, lager och personalutrymmen.

Biarea (BIA)

Kan garage, pannrum, soprum och andra utrymmen nås inifrån bostaden räknas de alltid som biarea (BIA). Dessa utrymmen är upprättade för att endast användas vissa delar av året.

Lokalarea (LOA)

Är bruksarea (BRA) för annat ändamål än boende. Se även beskrivningen av bruksarea (BRA).

Öppenarea (OPA)

Det är en öppen yta för vistelse eller förvaring, som ligger i anslutning till en byggnad. Det kan tillexempel vara ytan under en altan som nyttjas som förvaring eller carportar. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan läsas i Svensk Standard SS 21054:2009.

Öppenarea ingår vid beräkning av byggnadsarea (BYA) men inte i bruttoarea (BTA). Om detaljplanen reglerar bruttoarean (BTA) för områdets täthet kan det därför vara viktigt att kombinera bruttoarea (BTA) med öppenarea (OPA).

Byggnadens olika höjder

Kommunerna kan genom detaljplanen reglera höjderna på byggnaderna. Det är viktigt att redan innan bygglovsprocessen veta vilka restriktioner som finns på den aktuella fastigheten.

Illustration Boverket.

Det är bestämmelserna om byggnadshöjd, nockhöjd och totalhöjd som kommunerna kan använda sig utav med stöd i Plan- och bygglagen 4 kapitlet 11 § och 16 §. Detta gör kommunen för att inte påverka upplevelsen i den byggda miljön, t.ex. bevara en viss utsikt.

Vill du läsa mer om PBL 4 kap. 11 § och 16 §?

Noggrannhet vid mätning

Vid mätning av byggnadshöjd, nockhöjd och totalhöjd ska höjderna anges i meter med en decimal. Noggrannheten vid mätningar i höjdled är således +/- 0,1 meter. Detta innebär att om byggnadshöjden mäts till 4,5 meter och detaljplanen endast medger 4,4 meter är detta planenligt vad gäller byggnadshöjd.

Byggnadshöjd

Byggnadshöjden beräknas genom avståndet från markplanet till skärningen mellan fasadplanet och takplanet med 45 graders lutning.

LT Ingenjörsbyrå AB förklarar vanliga begrepp som förekommer under bygglovsprocessen. Här en illustration om byggnadshöjd.
Illustration Boverket.

Definitionen byggnadshöjd har funnits väldigt länge och har sitt ursprung när förhållandet mellan gatubredder och byggnadshöjder bestämdes i städer. Det har i lika lång tid funnits bestämmelser om hur byggnadshöjden ska bestämmas.

Byggnadshöjd är inte lämpligt att använda som ensam bestämmelse för ett område eftersom den inte kan bestämma hur hög byggnaden är totalt sett. Bestämmelser om byggnadshöjd kan däremot kombineras med reglering av t.ex. utnyttjandegrad, nockhöjd, takvinkel eller takets utseende.

Nedan finner du ett exempel på hur beräkning av byggnadshöjd ser ut i en treplansmodell.

LT Ingenjörsbyrå AB förklarar vanliga begrepp som förekommer under bygglovsprocessen. Här en illustration om treplansmodell vid beräkning av byggnadshöjd.
Illustration Boverket.

Nockhöjd

Nockhöjden mäts från markplanet upp till yttertakets högsta del. Skorstenar, ventilationshuvar, antenner eller motsvarande anses inte vara en del av yttertaket och ska inte räknas till nockhöjden. Om byggnadsverket inte har något tak alls så saknar den även helt någon nockhöjd. Då är det totalhöjden som bör användas.

LT Ingenjörsbyrå AB förklarar vanliga begrepp som förekommer under bygglovsprocessen. Här en illustration om nockhöjd.
Illustration Boverket.

Det finns ingen definition av nockhöjd i plan- och byggförordningen eller i någon annan författning. Begreppet taknock brukar ofta definieras som en horisontal skärning mellan två varandra lutande takfall. Bestämmelsen nockhöjd är högsta punkten på takkonstruktionen och därför kan även pulpettak ha en nockhöjd. Det måste anges varifrån nockhöjden räknas, är markförhållanden oregelbundna behöver nockhöjden anges med en plushöjd anges.

Vill du läsa mer om Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 7.2.3?

Totalhöjd

Bestämmelser om totalhöjd reglerar höjden på byggnader inklusive uppstickande delar. Det kan t.ex. vara skorstenar, antenner och master. Genom detta kan kommunen reglera den absolut högsta punkten för byggnadsverk. Totalhöjden är liksom nockhöjd inte definierad i plan- och byggförordningen eller i någon annan författning.

LT Ingenjörsbyrå AB förklarar vanliga begrepp som förekommer under bygglovsprocessen. Här en illustration om totalhöjd.
Illustration Boverket.

Det är väldigt sällan som totalhöjd används vid en- och tvåbostadshus eftersom det är en strikt restriktion. Det kan vara svårt att i förhand veta om byggnaderna behöver ventilationshuvar eller antenner i framtiden.

Totalhöjden används ofta på andra byggnadsverk än bara byggnader som också är lovpliktiga. Det kan t.ex. vara master, fasta cisterner, upplag eller åkattraktioner.

Att använda höjd eller våningsantal?

Tidigare har ofta begreppet våningsantal används vid reglering av höjd på byggnader. Detta är otydligt och ett svårtolkat begrepp och därför bör inte detta längre användas i planbestämmelser.

Beteckning och bestämmelser

Nedan finner du några exempel på hur beteckningar på detaljplaner kan se ut. Var noga med om höjderna anges i meter eller i plushöjd från nollnivån.

LT Ingenjörsbyrå AB förklarar vanliga begrepp som förekommer under bygglovsprocessen. Här en illustration om bestämmelser som används.
Illustration Boverket.